17/10-2009

Niklas vaknade något piggare idag. Men Pontus var fortfarande ganska slak när vi vaknade. Men eftersom Pontus humör varierar ganska kraftigt beroende på om han har fått någon mat på länge eller ej så trodde vi att humöret nu berodde på matbrist. Därför tvingade vi honom ner till frukosten för att äta lite, det slutade med att jag fick bära ut honom på stranden så att han kunde kräkas….. då känner man sig inte som världens bästa mamma direkt! Det konstiga var dock att så fort han hade fått kräkas så började han må toppen igen så det var ju skönt! Trots att han själv tyckte att han var pigg som en lärka fick vi honom att stanna inne på hotellrummet på förmiddagen med Niklas och Dawid som också har haft feber i natt. Jag och Mårten tog en promenad längs stranden för att kika om vi kunde hitta något annat ställe att lunch på än vårt hotell. Under promenaden passade vi på att bada med jämna mellanrum. Vattnet är faktiskt varmare än i Kata och turkosare på håll men grumligare när man kommer i. Sanden är något mer grovkorning. Mårten passade även på att börja samla snäckor och stenar… några av er har kanske sett hans samling från Danmark i somras och vet att han är en riktig samlare! Jag sa åt honom att bara ta det finaste och att vi kommer att göra en stor sortering innan vi åker härifrån, vi har tillräckligt att släpa på i alla fall!

När vi kom tillbaka hade Dawid vaknat och Pontus mycket sugen på att få komma ut. Vi gick därför till det stället som Mårten och jag hade hittat vilket var den enda restaurangen som inte tillhörde något hotell på hela stranden. Det var mycket trevlig personal som serverade god och prisvärd mat. Precis när vi satt oss kom det helt utan förvarning en regnskur så vi fick äta vår mat i baren under bambutaket, mysigt. Vi satt och pratade ganska länge med thaiarna och de berättade om en sköldpadds farm som finns i närheten. Ett projekt som drivs via donationer. Man hämtar hem ägg från Similan Islands och låter sköldpaddorna kläckas och växa till sig på farmen för att sedan släppas ut igen, dit vill jag åka och titta! Vi frågade även varför det är så lite folk och det är för att vädret är precis i skiftet mellan monsun och bra väder, vilket innebär att det kan vara lite ostadigt vilket gör att folk inte kommer hit. Det är verkligen folktomt, vi har inte hört några andra svenskar och vi har inte sett några andra barnfamiljer över huvud taget (vilket är lite trist för killarna). Killarna i restaurangen berättade också att det i Khao Lak regnar 8 av 12 månader per år! Det trodde inte jag!

Efter lunchen tog vi en längre promenad än vad Mårten och jag hade gjort på förmiddagen. Niklas och jag försökte hitta ett hotell som vi sett i en tidning som skulle ha vatten rutsch kana, Sea View. Till slut fann vi det, ett enormt komplex där Fritidsresor hyser in sitt folk. Det var jätte fint men inte som jag vill ha det när jag är i Thailand. Jag gick dock in och frågade om det fanns möjlighet att ”betala” sig in för att komma och bada i deras pooler en dag och det gick bra, 500 Bath/vuxen barn upp till 10 år följde med gratis så det ska vi försöka göra någon dag.

Innan vi var hemma igen hade vi hunnit bada i solnedgången!

Ikväll har vi ätit på rummet vilket är väldigt olikt oss och vilket jag inte tror att vi kommer att göra igen, det var svårt med tre trötta killar varav en som ville smaka på allt och sprida lite här och där. Efter ett parti ”finns i sjön” var det dock nattningsdax av alla små killar och deras mamma!